Franska Revolutionen

Del 1: Orsaker till revolutionen

Vilka var de främsta orsakerna till Frankrikes dåliga ekonomi i slutet av 1700-talet? (Markera ett alternativ)

Misslyckade industriella satsningar och höga tullar. Dyra och långa krig (som sjuårskriget och amerikanska frihetskriget). Kungens slösaktiga livsstil och byggandet av Versailles. Förlust av viktiga kolonier till Storbritannien.

Vilken grupp i samhället fick bära den tyngsta skattebördan?

Adeln (första ståndet) Prästerskapet (andra ståndet) Tredje ståndet (borgare och bönder) Alla stånd betalade lika mycket skatt

Hur försökte kung Ludvig XVI lösa de ekonomiska problemen initialt, vilket ledde till ”Adelns återkomst”?

Genom att införa en allmän inkomstskatt för alla stånd. Genom att sälja statliga ämbeten, privilegier och mark till adeln. Genom att ta stora lån från andra europeiska länder. Genom att kraftigt minska militärutgifterna.

Vad var en direkt följd av att adeln återfick makt och återinförde feodala rättigheter?

Ökat stöd för kungen bland bönderna. Minskade matpriser på grund av effektivare jordbruk. Ökat missnöje och sämre villkor för bönderna. Stärkt kunglig auktoritet.

Del 2: Resonemang kring orsaker

Resonera kring varför skattesystemet i Frankrike före revolutionen var orättvist och hur detta bidrog till missnöjet. Förklara vilka som drabbades och vilka som gynnades.

Nyckelpunkter för resonemanget:

Beskriv ståndssamhället: Adel, präster (privilegierade) och tredje ståndet (bönder, borgare).
Förklara skattefriheten: Adeln och prästerskapet betalade i princip ingen skatt, trots att de ägde mycket mark och hade höga inkomster.
Förklara skattebördan: Tredje ståndet bar nästan hela skattebördan (direkta skatter till staten, tionde till kyrkan, feodala avgifter till adeln).
Koppla till orättvisa: Detta upplevdes som djupt orättvist, särskilt när staten var i ekonomisk kris och ville höja skatterna ytterligare för de redan hårt pressade.
Koppla till missnöje: Orättvisan skapade bitterhet och ilska mot de privilegierade stånden och mot kungen som upprätthöll systemet. Detta blev en stark drivkraft bakom revolutionen. Upplysningsidéer om jämlikhet förstärkte kritiken mot systemet.

Bedömning fokuserar på förståelse för ståndssamhället, skattesystemets orättvisa och kopplingen till det växande missnöjet.

Del 3: Revolutionens utbrott och utveckling

Vad var ”Eden i bollhuset” i juni 1789?

Adelns ed att försvara sina privilegier. Kungens ed att införa en ny konstitution. Tredje ståndets ed att inte skiljas åt förrän de skapat ett nytt styrelseskick. Prästerskapets ed att stödja kungen.

Varför blev stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 en så viktig symbolisk händelse?

För att man där hittade stora mängder vapen. För att Bastiljen var kungens viktigaste militärbas. För att det var där kungen och drottningen fängslades. För att Bastiljen sågs som en symbol för det kungliga förtrycket.

Vilka principer låg till grund för Deklarationen om de mänskliga rättigheterna?

Lydnad, ordning och tradition Frihet, jämlikhet och broderskap Rikedom, ära och makt Tro, hopp och kärlek

Vad ledde till att revolutionen radikaliserades och Skräckväldet inleddes?

En serie goda skördar som gav revolutionärerna resurser. Kungens framgångsrika samarbete med nationalförsamlingen. Krig med grannländer och avslöjanden om kungens konspirationer. Adelns frivilliga avsägande av alla sina privilegier.

Vem ledde Frankrike under Skräckväldet?

Kung Ludvig XVI Napoleon Bonaparte Markis de Lafayette Maximilien de Robespierre

Del 4: Revolutionens idéarv och konsekvenser

Vilka idéer från Upplysningen påverkade starkt den franska revolutionen?

Idéer om kungens gudomliga rätt att styra. Idéer om naturrätten, mänskliga rättigheter och att all makt ska komma från folket. Idéer om vikten av starka religiösa institutioner för samhällets stabilitet. Idéer om att adeln hade en naturlig rätt att leda samhället.

Vilken princip blev viktigare än börd (att vara född adlig) efter att ståndssamhället avskaffades?

Religiös tillhörighet Militär styrka Merit (personliga kvalifikationer och prestationer) Rikedom

Vad var en viktig, om än oavsiktlig, följd av revolutionen och spridningen av dess idéer?

Stärkt kungamakt i hela Europa. Uppkomsten och spridningen av nationalismen. Ett slut på alla krig i Europa. Återinförandet av feodalsystemet.

Del 5: Resonemang kring konsekvenser

Franska revolutionen ledde till stora förändringar, både i Frankrike och i resten av Europa. Resonera kring några av de långsiktiga konsekvenserna. Välj ut 1-2 konsekvenser från texten (t.ex. avskaffandet av ståndssamhället, spridningen av upplysningsidéer, nationalismens framväxt) och diskutera vilken betydelse de har haft.

Exempel på punkter att resonera kring:

Demokratins spridning: Revolutionens idéer om folkstyre och mänskliga rättigheter inspirerade demokratirörelser i andra länder under 1800-talet och framåt. Även om vägen var lång och blodig, lade revolutionen grunden för moderna västerländska demokratier. Hur ser vi spår av detta idag?
Nationalismens uppkomst: Idén om nationen och folket som en enhet med gemensamt språk/kultur/historia fick enorm kraft. Detta ledde till både enande av länder (t.ex. Tyskland, Italien) men också till konflikter och krig (t.ex. Napoleonkrigen, världskrigen). Hur påverkar nationalismen världen idag?
Avskaffandet av privilegier/stånd: Idén om jämlikhet inför lagen och att meriter ska avgöra, inte födsel, blev central. Detta utmanade gamla hierarkier i hela Europa. Vilka spår av detta ser vi idag? Finns det fortfarande orättvisa privilegier?
Sekularisering: Revolutionen minskade kyrkans makt och inflytande över samhället, en trend som fortsatt i många länder.

Bedömning fokuserar på att identifiera långsiktiga konsekvenser och resonera kring deras betydelse och koppling till nutid.

Del 6: Ord och Begrepp

Läs förklaringen och välj sedan rätt begrepp från listan.

ett skydd eller hinder som man bygger upp till exempel tvärs över en gata under ett uppror eller ett stort gatubråk.
ett uttalande där till exempel en regering eller en stor organisation talar om vad den tycker i en viktig fråga.
ett styrelsesätt som innebär att en person eller en viss grupp människor har all makt.
betyder att en person har all makt.
ett styrelsesätt där den person som har den högsta makten väljs av folket och inte ärver sin position (som i en monarki).
en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas.
en händelse när en grupp personer plötsligt tar över makten i ett land, till exempel med hjälp av våld.
de samhällsklasser som man tidigare räknade med i Sveriges och en del andra länders historia: adeln, prästerskapet, borgerskapet och bönderna.
organiserade våldshandlingar som väcker skräck och fasa.

Del 7: Code Napoléon

Vad är Code Napoléon?

Code Napoléon (eller Code Civil des Français) är en fransk civilrättslig lagbok som infördes av Napoleon Bonaparte år 1804. Den ersatte det lapptäcke av lokala lagar och sedvänjor som tidigare gällt i Frankrike.

Några viktiga principer i Code Napoléon:

Likhet inför lagen: Alla medborgare (åtminstone män) skulle behandlas lika av lagen, oavsett stånd eller börd. Privilegier baserade på födsel avskaffades formellt.
Äganderättens okränkbarhet: Rätten att äga egendom skyddades starkt.
Avtalsfrihet: Individer hade rätt att fritt ingå avtal.
Sekulär stat: Lagen grundades på förnuft och statens auktoritet, inte på religiösa doktriner. Kyrkans inflytande över t.ex. familjerätten minskade.
Familjerätt: Mannen gavs en stark ställning som familjens överhuvud. Kvinnors rättigheter var begränsade jämfört med mäns (något som senare ändrats).

Code Napoléons Arv

Code Napoléon fick enorm betydelse, inte bara i Frankrike utan i stora delar av Europa och världen. Den infördes i många länder som Napoleon erövrade och inspirerade lagstiftning i många andra, inklusive länder i Latinamerika, Mellanöstern och delar av Asien.

Vad finns kvar idag?

Grund för moderna lagböcker: Många länders civilrätt bygger fortfarande på strukturen och principerna från Code Napoléon, även om specifika lagar har moderniserats. Frankrikes nuvarande civillag är en vidareutveckling av den ursprungliga koden.
Likhetsprincipen: Även om den ursprungligen främst gällde män, är principen om likhet inför lagen en grundbult i moderna rättsstater.
Skydd för äganderätt: Den starka betoningen på äganderätt lever kvar i många rättssystem.
Sekulär lagstiftning: Idén om en lagstiftning fri från direkt religiöst inflytande är central i många moderna stater.
Kodifierad lag: Idén att samla lagarna systematiskt i en skriven lagbok (kodifikation) har fått stor spridning.

Vissa delar, som den ojämlika behandlingen av kvinnor, har dock ändrats kraftigt i moderna samhällen.

Resonera kring varför Code Napoléon anses vara så viktig historiskt. Vilken betydelse tror du att principen om ”likhet inför lagen” hade för människor som levt i ståndssamhället?

Punkter för resonemang:

Historisk betydelse:
- Samlade och moderniserade fransk lag -> skapade rättslig enhetlighet.
- Spred upplysningsidéer (likhet, rationalitet) genom lagstiftning.
- Stor spridning -> påverkade lagstiftning i många länder globalt.
- Symbol för övergången från feodalt till modernt samhälle.
- Standardiserade juridiska processer.
Betydelse av likhet inför lagen:
- Enorm kontrast mot ståndssamhällets privilegier (adelns/prästernas skattefrihet, egna domstolar etc.).
- Gav (i teorin) tredje ståndet samma juridiska rättigheter och skyldigheter som de tidigare privilegierade.
- Möjliggjorde social rörlighet baserad på meriter istället för börd (åtminstone juridiskt).
- Stärkte känslan av medborgarskap och nationell samhörighet.
- Kunde upplevas som en konkret manifestation av revolutionens idéer om jämlikhet.
- (Viktigt att nyansera: Gällde främst män, och ekonomisk ojämlikhet kvarstod ju).

Bedömning fokuserar på förståelse för kodens historiska kontext och dess principiella betydelse, särskilt jämfört med det gamla systemet.