Här går vi igenom några av de viktigaste delarna av den industriella revolutionen, en period som förändrade världen i grunden.

Grunderna & Orsaker

Vad var den industriella revolutionen? Den industriella revolutionen var en avgörande period i historien som kännetecknades av en snabb och omfattande omvandling av samhället. Det innebar en övergång från ett samhälle där de flesta människor levde av och arbetade inom jordbruket, till ett samhälle där industrier, fabriker och maskinell tillverkning blev dominerande. Denna förändring påverkade i grunden hur människor arbetade, var de bodde och hur samhället organiserades.

Var och när började den? Denna omvälvande period inleddes i Storbritannien under mitten av 1700-talet. Därifrån spred sig sedan industrialiseringen till andra delar av Europa och världen.

Varför var förändringar i jordbruket viktiga? Innan fabrikerna kunde växa fram behövde jordbruket förändras. Under 1700-talet moderniserades det brittiska jordbruket och blev mycket effektivare. Nya metoder, som växelbruk (att odla olika grödor olika år på samma mark), bättre verktyg och avel av djur ledde till att man kunde producera mycket mer mat med färre arbetare. Detta matöverskott var nödvändigt för att kunna föda den växande befolkningen i städerna.

Varför startade revolutionen just i Storbritannien? Det fanns flera anledningar till att Storbritannien blev industrialiseringens vagga. Landet hade gott om viktiga råvaror, framför allt kol (som bränsle till ångmaskiner) och järnmalm (för att bygga maskiner och järnvägar). Det fanns också mycket kapital – pengar som samlats genom handel (bland annat den lönsamma triangelhandeln) och jordbruk – som kunde investeras i nya fabriker och tekniker. Tack vare det effektiviserade jordbruket fanns det också gott om arbetskraft i form av människor som flyttade från landsbygden. Dessutom gjordes viktiga uppfinningar i Storbritannien, som den förbättrade ångmaskinen och nya spinn- och vävmaskiner. Landet hade också en stor marknad för de nya varorna, både inom landet och i sina kolonier, samt bra transportmöjligheter via floder, kanaler och hamnar.

Viktiga Uppfinningar & Teknik

Textilindustrins maskiner En av de första industrierna som revolutionerades var textilindustrin. Uppfinningar som Spinning Jenny, konstruerad av James Hargreaves runt 1764, gjorde att en arbetare kunde spinna många trådar samtidigt istället för bara en. Senare kom även den mekaniska vävstolen som ökade takten i vävningen.

Ångmaskinen – motorn i revolutionen En av de absolut viktigaste uppfinningarna var ångmaskinen. Även om tidiga versioner fanns, var det James Watts förbättringar under senare delen av 1700-talet som gjorde den till en kraftfull och användbar motor. Den kunde driva maskiner i fabriker, pumpa vatten ur gruvor och senare även driva tåg och båtar. Den viktigaste energikällan för att driva ångmaskinerna var kol.

Elektricitet och nya möjligheter Under 1800-talet började elektriciteten utforskas och användas. Uppfinnare som Michael Faraday lade grunden, och Thomas Alva Edison utvecklade bland annat den första praktiskt användbara glödlampan, vilket revolutionerade belysningen i hem och städer.

Bilen och det löpande bandet Mot slutet av 1800-talet utvecklades bensinmotorn, vilket ledde till de första bilarna. En pionjär var Henry Ford, som inte bara byggde bilar (som den berömda T-Forden) utan också revolutionerade tillverkningen genom att införa det löpande bandet. Genom att varje arbetare specialiserade sig på ett enda moment och bilen flyttades mellan stationerna, kunde produktionstakten ökas enormt och priset på bilar sänkas kraftigt.

Kommunikation över avstånd Nya sätt att kommunicera krympte också avstånden. Telegrafen gjorde det möjligt att skicka textmeddelanden som elektriska signaler över långa avstånd nästan ögonblickligen. Detta förändrade hur nyheter spreds och hur affärer gjordes. Senare kom även telefonen och radion.

Industri & Arbetsliv

Från hemindustri till fabrik Före fabrikernas tid var hemindustrin vanlig, där familjer på landsbygden tillverkade varor som tyg eller garn i sina hem åt en köpman (förläggare). Men de nya, stora och dyra maskinerna, som krävde centrala kraftkällor som vattenhjul eller ångmaskiner, gjorde att det blev nödvändigt att samla produktionen i fabriker. Detta ledde till att arbetarna lämnade sina hem och istället gick till en arbetsplats varje dag.

Arbetarnas hårda villkor Livet för de första fabriksarbetarna var ofta mycket tufft. Arbetsdagarna var långa, ofta 12-14 timmar, sex dagar i veckan. Lönerna var låga och räckte knappt till mat och hyra. Arbetsmiljön var farlig, med oskyddade maskiner, dålig luft och brist på säkerhetstänkande. Olyckor var vanliga, och det fanns ingen ersättning vid sjukdom eller skada. Barnarbete var utbrett, då barn var billigare arbetskraft och familjerna behövde inkomsten.

Arbetarrörelsen växer fram Som en reaktion på de svåra förhållandena började arbetarna organisera sig. Fackföreningar bildades där arbetare gick samman för att gemensamt kunna ställa krav på bättre villkor – högre löner, kortare arbetstid och säkrare arbetsplatser. Tillsammans hade de större möjlighet att påverka än var och en för sig.

Nya samhällsklasser Industrialiseringen skapade och förstärkte två dominerande samhällsklasser: arbetarklassen, som utgjorde den stora massan av fabriks- och gruvarbetare, och borgarklassen (medelklassen), som bestod av fabriksägare, handelsmän, bankirer samt välutbildade yrkesgrupper som ingenjörer och jurister. Klyftorna mellan dessa klasser var ofta stora.

Samhällsförändringar & Konsekvenser

Urbaniseringen – flytten till staden En av de mest synliga följderna av industrialiseringen var urbaniseringen, det vill säga att en allt större del av befolkningen flyttade från landsbygden in till städerna. Den främsta drivkraften var sökandet efter arbete i de nya fabrikerna, eftersom jobben på landsbygden minskade i och med jordbrukets effektivisering. Detta ledde till att städerna växte explosionsartat, ofta med trångboddhet och dåliga sanitära förhållanden som följd i de nya arbetarkvarteren.

Miljöns pris Industrialiseringen hade också en baksida för miljön. Fabrikernas och ångmaskinernas utsläpp, främst från förbränning av kol, förorenade luften i städerna kraftigt. Avfall och kemikalier från industrierna släpptes ofta rakt ut i floder och sjöar. Senare bidrog även bilarnas avgaser till problemen. Detta var början på de storskaliga miljöproblem vi brottas med än idag.

Transportrevolutionen och dess effekter De nya transportmedlen, som järnvägar och ångbåtar, revolutionerade möjligheterna att flytta varor och människor. Resor och transporter blev mycket snabbare och billigare. Detta band samman länder och världsdelar, ökade handeln dramatiskt och gjorde det möjligt att förse de växande städerna med mat och råvaror från långt håll. Det bidrog starkt till både industrialiseringen och globaliseringen.

Billigare varor för fler En positiv effekt av den effektiva fabrikstillverkningen var att många varor blev betydligt billigare än tidigare. När saker kunde produceras i stora mängder (massproduktion) sjönk priset per enhet. Detta innebar att även vanliga människor fick råd att köpa fler produkter, som kläder, verktyg och husgeråd, vilket höjde levnadsstandarden för många på sikt, även om vägen dit var hård för arbetarklassen.

Viktiga Begrepp

För att förstå perioden är det bra att känna till några centrala begrepp:

• Industrialism är det samhällssystem där ekonomin främst bygger på industriell tillverkning i fabriker.
• Löpande band är en produktionsmetod där varan flyttas mellan arbetare som var och en utför ett litet specialiserat moment, vilket ökar effektiviteten.
• Urbanisering är processen när människor flyttar från landsbygd till städer, så att städerna växer.
• Kapital är resurser som pengar, maskiner och fabriker som används för att producera och investera.
• Råvara är det grundläggande materialet som används i tillverkningen, som kol, järnmalm eller bomull.

Avslutande Analys

Jordbrukets roll: Det är tydligt att förändringarna i jordbruket var en absolut nödvändig grund för den industriella revolutionen. Utan effektivare jordbruk hade det inte funnits tillräckligt med mat för att föda städernas växande befolkning, och det hade inte heller funnits tillräckligt med ledig arbetskraft som kunde ta jobben i fabrikerna.

Barnarbete – en mörk sida: Förekomsten av utbrett barnarbete är en av industrialiseringens mörkaste sidor. Det drevs av en kombination av extrem fattigdom hos arbetarfamiljerna och fabriksägarnas önskan om billig arbetskraft, i en tid då lagstiftningen som skyddade barn var bristfällig eller obefintlig. Det krävdes en lång kamp från reformatorer och arbetarrörelsen, samt en förändrad syn på barn och utbildning, för att detta missförhållande så småningom skulle regleras och förbjudas genom lagstiftning.