Detta prov testar dina kunskaper inom olika områden av samhällskunskap baserat på den utdelade sammanfattningen. Läs varje fråga noggrant.
För flervalsfrågor, välj det bästa alternativet.
För öppna frågor, skriv ett kortfattat svar och jämför sedan med exempelsvaret/betygskriterierna.
Använd ”Kontrollera svar”-knappen för att se resultat på avsnitt med automatiskt rättade frågor.
Individer och Gemenskaper
1. Vad innebär begreppet socialisering?
2. Vilken myndighet i Sverige arbetar specifikt för att motverka diskriminering?
3. Vad kallas det när människor lever åtskilda från varandra, ofta baserat på var de bor, vilket kan leda till fördomar?
4. Sant eller falskt: Assimilering innebär att en person blir en del av ett nytt samhälle men behåller sin ursprungliga kultur och livsstil helt oförändrad.
Ekonomi
5. Vad mäter BNP per capita?
6. Vilken av följande är en av Riksbankens huvuduppgifter enligt sammanfattningen?
7. Vad kallas det när värdet på pengarna sjunker?
8. Vad kännetecknar typiskt en lågkonjunktur?
9. Matcha termen med rätt beskrivning av vad som behövs för produktion:
Term
Beskrivning
Arbete
Naturresurser
Kapital
Politik
10. Vad kallas ett lagförslag som kommer från regeringen?
11. Vilken politisk ideologi betonar tradition, bevarande av samhällsstrukturer och ofta familjens roll?
12. Hur många mandat (platser) finns det totalt i Sveriges riksdag?
13. Vad innebär parlamentarism i Sverige?
14. Vilken av följande är en obligatorisk uppgift för svenska kommuner?
Rättsväsende & Lagar
15. Vilka är Sveriges fyra grundlagar?
Rätt svar ska inkludera:
Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
(Ordningen spelar ingen roll)
16. Vad innebär rättssäkerhet?
Exempel på viktiga punkter:
Alla är lika inför lagen.
Man är oskyldig tills motsatsen bevisats.
Rätt att få sin sak prövad i domstol.
Rätt att överklaga en dom.
Domstolar ska vara oberoende och opartiska.
17. Vem är det som beslutar om en misstänkt person ska häktas?
18. Vilken påföljd innebär att den dömde får arbeta oavlönat för samhället?
Media
19. Vilka två mediebolag utgör Public Service i Sverige?
Rätt svar:
Sveriges Television (SVT) och Sveriges Radio (SR).
20. Vilket källkritiskt begrepp handlar om att fundera över syftet bakom informationen – vill avsändaren påverka dig eller tjäna pengar?
21. Sant eller Falskt: I en diktatur är censur ovanligt och massmedia kan fritt granska makthavarna.
22. Vad kallas osanna nyheter som sprids medvetet, ofta i politiskt eller ekonomiskt syfte?
Analys och Resonemang
Följande frågor kräver att du resonerar och analyserar utifrån informationen i sammanfattningen. Jämför sedan ditt svar med exempelbeskrivningarna för olika betygsnivåer.
Analysfråga 1: Segregation
Sammanfattningen beskriver att Sverige är segregerat, bland annat utifrån socioekonomisk status och etnicitet, och att detta påverkar människors livschanser (t.ex. skola, hälsa, medellivslängd).
Resonera kring vilka orsaker det kan finnas till segregation och vilka konsekvenser segregationen kan få för både individer och samhället i stort.
Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):
Nivå E (Godtagbart):
Eleven nämner någon enkel orsak till segregation, t.ex. att folk med olika inkomst bor i olika områden eller att invandrare ofta bor tillsammans.
Eleven nämner någon enkel konsekvens, t.ex. att det blir sämre skolor i vissa områden eller att folk inte träffas.
Resonemanget är enkelt och beskrivande. Använder grundläggande begrepp (t.ex. inkomst, etnicitet).
Nivå C (Utvecklat):
Eleven förklarar orsaker mer utvecklat, t.ex. hur höga bostadspriser i vissa områden stänger ute de med lägre inkomst, eller hur fördomar/diskriminering kan påverka var folk kan/vill bo.
Eleven förklarar konsekvenser för individen (t.ex. sämre utbildning -> svårare att få jobb, sämre hälsa) OCH för samhället (t.ex. ökade klyftor, mindre förståelse mellan grupper, otrygghet).
Eleven kopplar ihop orsak och verkan i sitt resonemang. Använder relevanta begrepp (t.ex. socioekonomisk status, fördomar, klyftor) korrekt.
Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):
Eleven resonerar nyanserat om hur olika orsaker (ekonomiska, sociala, etniska) samverkar och kan förstärka varandra (t.ex. hur bristande integration kan leda till både social och ekonomisk utsatthet som driver segregation).
Eleven analyserar konsekvenser på flera nivåer och i flera led (t.ex. hur sämre skolresultat inte bara påverkar individens jobbchanser utan också samhällets kompetensförsörjning och skatteintäkter på sikt).
Eleven diskuterar eventuellt hur segregationen kan bli självförstärkande (t.ex. rykte om områden) och/eller problematiserar begreppet ur olika perspektiv.
Eleven använder precisa begrepp och visar god förståelse för komplexa samband. Resonemanget är välstrukturerat.
Analysfråga 2: Medias Roll
I sammanfattningen beskrivs massmedias roll och funktioner i samhället, samt skillnader mellan demokrati och diktatur när det gäller media.
Jämför massmedias roll och funktion i en demokrati jämfört med en diktatur. Resonera kring varför fria och oberoende medier anses viktiga för att en demokrati ska fungera väl.
Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):
Nivå E (Godtagbart):
Eleven beskriver enkelt att media i demokrati informerar och granskar (eller någon av dem), medan de i diktatur kontrolleras av staten/ledaren (censur).
Eleven anger att fri media är viktig för att folk ska få veta saker.
Jämförelsen är grundläggande.
Nivå C (Utvecklat):
Eleven jämför mer utvecklat: beskriver medias informations- OCH granskningsroll i demokratin (t.ex. informera inför val, avslöja makthavare) och kontrastrerar detta mot censur och propaganda i diktaturer.
Eleven förklarar *varför* fri media är viktig för demokratin, t.ex. för att medborgarna ska kunna fatta informerade beslut (i val), kunna utkräva ansvar från politiker och för att olika åsikter ska komma fram (yttrandefrihet).
Eleven använder relevanta begrepp (t.ex. granska, censur, yttrandefrihet, informera) korrekt.
Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):
Eleven jämför och analyserar medias roller på ett nyanserat sätt, diskuterar t.ex. medias *makt* att sätta agendan och forma opinionen både i demokratier och diktaturer (om än på olika sätt).
Eleven resonerar fördjupat om vikten av *oberoende* media (fri från både statlig och stark kommersiell styrning) för att granskningen ska vara trovärdig och informationen mångsidig.
Eleven kopplar tydligt medias funktion till demokratins grundprinciper (folkstyre, ansvarsutkrävande, fri åsiktsbildning) och kan eventuellt problematisera kring utmaningar för fri media idag (t.ex. ”fake news”, filterbubblor, ekonomiska svårigheter).
Resonemanget är välstrukturerat och använder precisa begrepp.
Analysfråga 3: Ekonomiska Konjunkturer och Åtgärder
Sammanfattningen beskriver hög- och lågkonjunktur samt olika typer av arbetslöshet (t.ex. konjunkturarbetslöshet).
Resonera kring hur en lågkonjunktur kan påverka arbetslösheten i ett land. Ge exempel på och förklara kortfattat några olika åtgärder som staten kan använda för att försöka minska arbetslösheten under en lågkonjunktur.
Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):
Nivå E (Godtagbart):
Eleven beskriver enkelt att vid lågkonjunktur går företag dåligt och folk blir arbetslösa (konjunkturarbetslöshet nämns eventuellt).
Eleven nämner någon enkel åtgärd, t.ex. att sänka skatten eller att Arbetsförmedlingen hjälper folk hitta jobb.
Resonemanget om kopplingen är grundläggande.
Nivå C (Utvecklat):
Eleven förklarar *hur* lågkonjunktur leder till ökad arbetslöshet (t.ex. minskad efterfrågan -> minskad produktion -> uppsägningar).
Eleven ger exempel på minst två olika typer av åtgärder (t.ex. ekonomisk politik som sänkt skatt/ökade bidrag för att stimulera efterfrågan, OCH arbetsmarknadspolitik som utbildning/praktik via Arbetsförmedlingen).
Eleven förklarar kortfattat *hur* dessa åtgärder är tänkta att fungera (t.ex. sänkt skatt -> mer pengar att handla för -> ökad efterfrågan; utbildning -> ökad chans till nytt jobb).
Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):
Eleven analyserar sambandet mellan lågkonjunktur och arbetslöshet mer ingående, kanske nämner den negativa spiralen (ökad arbetslöshet -> minskad konsumtion -> ytterligare nedgång).
Eleven ger exempel på flera olika åtgärder och kan kategorisera dem (t.ex. finanspolitik vs. penningpolitik (även om Riksbankens ränta inte direkt är statens åtgärd kan den nämnas i sammanhanget) vs. arbetsmarknadspolitik).
Eleven resonerar nyanserat om åtgärdernas syfte och eventuella effekter eller begränsningar (t.ex. att skattesänkningar kanske inte hjälper om folk sparar pengarna, eller att utbildning tar tid).
Eleven kopplar eventuellt till statens budget (minskade skatteintäkter och ökade utgifter för bidrag under lågkonjunktur).
Resonemanget är välstrukturerat och använder relevanta ekonomiska begrepp korrekt.
