Inför NP: Övningsprov 1 Samhällskunskap

Del 1: Identitet, Levnadsvillkor och Gemenskaper

1. Begreppsförklaring

Förklara följande begrepp med egna ord:

Identitet
Socioekonomisk bakgrund/tillhörighet
Norm
Jämställdhet
Etnicitet
Integration
Segregation
Diskriminering
Patriarkat
Subkultur

Nyckelpunkter för begrepp:

Identitet: Vem man är, självuppfattning, grupptillhörighet (kön, ålder, intressen etc.). Formas av arv och miljö.
Socioekonomisk bakgrund: Baseras på t.ex. utbildning, yrke, inkomst. Påverkar livsvillkor, hälsa, bostadsområde.
Norm: Oskrivna regler, det ”normala” eller vanligaste i en grupp/samhälle. Påverkar beteende och värderingar.
Jämställdhet: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Mål i Sverige, men inte fullt uppnått (t.ex. maktpositioner).
Etnicitet: Upplevd samhörighet baserad på t.ex. kultur, språk, ursprung, religion.
Integration: Process att bli delaktig i samhället (arbete, boende etc.) ofta med bibehållen kultur/språk. En utmaning för Sverige.
Segregation: Grupper lever åtskilda (ofta geografiskt), baserat på t.ex. ekonomi eller etnicitet. Kan leda till fördomar och sociala klyftor.
Diskriminering: Orättvis behandling/särbehandling baserat på grupptillhörighet (kön, etnicitet etc.). Förbjudet enligt lag. DO arbetar mot detta.
Patriarkat: Samhällsstruktur där män har mer makt och inflytande än kvinnor (historiskt tydligt, finns kvar strukturellt). Motsats: matriarkat.
Subkultur: Grupp som medvetet eller omedvetet avviker från majoritetskulturen (normen) genom t.ex. stil, värderingar, musiksmak.

2. Sant eller Falskt?

Markera om påståendena stämmer eller inte stämmer.

	Påstående	Stämmer	Stämmer inte
a)	Alla delar av en persons identitet är lätta att ändra på.
b)	Var man bor i Sverige kan påverka medellivslängden.
c)	Integration innebär att man helt måste ge upp sin ursprungliga kultur.
d)	Alla homosexuella i världen har samma rättigheter som heterosexuella.
e)	DO står för Diskrimineringsombudsmannen.

3. Korta Svarsfrågor

Ge exempel på hur socioekonomisk tillhörighet kan påverka en persons identitet och levnadsvillkor.

Vad är skillnaden mellan integration och assimilering?

Vilka konsekvenser kan segregation leda till i ett samhälle?

Nämn några av de diskrimineringsgrunder som DO arbetar mot.

Vad innebär det att Sverige är ett mångkulturellt land?

Nyckelpunkter för korta svar:

Socioekonomi påverkar: Bostadsområde (liknande grupper bor ofta ihop), hälsa (t.ex. medellivslängd kan skilja sig åt), utbildningsmöjligheter och -nivå, nätverk, förväntningar från omgivningen, yrke, fritidsintressen.
Integration vs Assimilering: Integration = delaktighet i samhället (arbete, boende etc.) med bibehållen kultur/språk. Målet är att leva tillsammans. Assimilering = helt gå upp i majoritetskulturen, överge den gamla kulturen/språket.
Segregation konsekvenser: Ökade klyftor (ekonomiska, sociala), fördomar och misstro mellan grupper (”vi och dom”), ojämlika livsvillkor (skola, vård), svårare integration, risk för social oro och konflikter.
DO grunder (7 st): Kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.
Mångkulturellt: Ett land där människor med olika etnisk bakgrund, kulturer, språk, religioner och traditioner lever tillsammans. Sverige beskrivs som detta p.g.a. invandring under lång tid.

4. Resonemangsfråga

Hur kan normer i samhället (t.ex. kring kön eller etnicitet) påverka individers möjligheter och identitetsskapande?

Tips för resonemanget:

Förväntningar: Normer skapar ofta outtalade förväntningar på hur man ska vara, se ut, bete sig (t.ex. ”typiskt manligt/kvinnligt”, ”typiskt svenskt”).
Inkludering/Exkludering: De som passar in i normen kan uppleva fördelar och känna tillhörighet. De som avviker kan känna sig utanför, ifrågasatta eller behöva anpassa sig.
Begränsade val: Normer kan omedvetet styra val av utbildning, yrke, fritidsintressen, partner etc. Man kanske inte vågar välja något som går emot normen.
Självbild och Andras bild: Normer påverkar hur man ser på sig själv (jämförelse) och hur andra ser på en (fördomar, stereotyper). Kan påverka självkänsla och självförtroende.
Makt: Normer upprätthålls ofta av majoriteten eller grupper med makt, vilket kan göra det svårt för minoriteter att få sina perspektiv hörda.
Exempel: Tänk på könsroller (vem gör vad hemma, yrkesval), förväntningar baserat på etnicitet (språk, utseende, kultur).

Del 2: Samhällsresurser, Ekonomi och Arbetsmarknad

1. Begreppsförklaring

Förklara följande begrepp med egna ord:

Samhällsekonomi
Marknadsekonomi
Planekonomi
Blandekonomi
BNP (Bruttonationalprodukt)
Inflation
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
Finanspolitik
Penningpolitik
Arbetsgivarorganisation
Fackförening
Kollektivavtal
Produktionsfaktorer

Nyckelpunkter för begrepp:

Samhällsekonomi: Läran om hur ett samhälle använder sina begränsade resurser (arbete, natur, kapital) för att producera och fördela varor och tjänster. Hushållning i stor skala.
Marknadsekonomi: Priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan. Företag konkurrerar fritt. Vinst är en drivkraft. Staten blandar sig i lite.
Planekonomi: Staten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser. Ingen fri konkurrens.
Blandekonomi: En mix av marknads- och planekonomi. Sverige har detta: fri marknad men staten reglerar och ansvarar för välfärd (skola, vård).
BNP: Värdet av ALLA varor och tjänster som produceras i ett land under ETT år. Ett mått på landets ekonomiska storlek/aktivitet. BNP/capita = BNP per invånare.
Inflation: Allmän och ihållande ökning av prisnivån, vilket gör att pengarnas värde minskar (man kan köpa mindre för samma summa).
Högkonjunktur: ”Goda tider”. Ekonomin växer snabbt, företag går bra, många har jobb (låg arbetslöshet), folk konsumerar mycket. Risk för överhettning/inflation.
Lågkonjunktur: ”Sämre tider”. Ekonomin växer långsamt, står stilla eller krymper. Företag går sämre, fler blir arbetslösa, folk handlar mindre.
Finanspolitik: Statens (regeringens/riksdagens) sätt att påverka ekonomin via statsbudgeten: ändra skatter, bidrag eller offentliga utgifter (t.ex. bygga vägar). Kan stimulera (vid lågkonj.) eller dämpa (vid högkonj.).
Penningpolitik: Riksbankens (centralbankens) sätt att påverka ekonomin, främst genom att höja/sänka styrräntan för att nå inflationsmålet (ca 2%). Höjd ränta = dyrare att låna -> bromsar ekonomin. Sänkt ränta -> stimulerar.
Arbetsgivarorganisation: Företagens förening som förhandlar med facket om t.ex. löner och villkor för sina medlemsföretag (ex: Svenskt Näringsliv, SKR).
Fackförening: Anställdas förening som förhandlar om löner och arbetsvillkor för sina medlemmar (ex: Kommunal, Unionen, IF Metall, Lärarförbundet).
Kollektivavtal: Avtal mellan fack och arbetsgivarorganisation/företag som reglerar löner, arbetstider, semester etc. för en hel bransch eller arbetsplats.
Produktionsfaktorer: De resurser som krävs för att producera varor/tjänster: 1. Arbetskraft (människor). 2. Kapital (maskiner, byggnader, pengar). 3. Råvaror/Naturresurser.

2. Sant eller Falskt?

Markera om påståendena stämmer eller inte stämmer.

	Påstående	Stämmer	Stämmer inte
a)	I en ren marknadsekonomi bestämmer staten alla priser.
b)	Sverige har en ren planekonomi.
c)	Hög arbetslöshet är typiskt för en högkonjunktur.
d)	Riksbanken ansvarar för finanspolitiken.
e)	LAS står för Lagen om anställningsskydd.
f)	Strejk är ett medel som främst arbetsgivare använder i konflikter.
g)	BNP per capita visar exakt hur inkomsterna är fördelade i ett land.

3. Korta Svarsfrågor

Vilka är de fyra aktörerna i det ekonomiska kretsloppet och beskriv kort hur pengar och resurser flödar mellan dem?

Vad är Riksbankens viktigaste uppgift och vilket huvudsakligt verktyg använder de för att uppnå det?

Förklara kort de tre typerna av arbetslöshet som nämns i dokumenten (konjunktur-, struktur- och friktions-).

Vad innebär arbetsrätt och ge exempel på en lag inom arbetsrätten?

Nyckelpunkter för korta svar:

Kretsloppet Aktörer & Flöden: 1. Hushåll (ger arbete -> får lön från företag/off. sektor, betalar skatt -> får bidrag/service, konsumerar -> betalar företag, sparar -> lånar från bank). 2. Företag (får arbete -> betalar lön, säljer varor/tjänster -> får betalt, betalar skatt -> får ev. subventioner, lånar/investerar via bank). 3. Offentlig sektor (tar in skatt -> ger service/bidrag/löner). 4. Banker (förmedlar lån/sparande mellan aktörerna mot ränta).
Riksbankens uppgift & verktyg: Huvuduppgift: Hålla inflationen låg och stabil (ca 2% mål). Huvudverktyg: Styrräntan (reporäntan). Höjning -> dyrare att låna -> dämpar ekonomin/inflationen. Sänkning -> billigare att låna -> stimulerar ekonomin.
Typer av arbetslöshet: 1. Konjunkturarbetslöshet (pga lågkonjunktur, företag säger upp folk). 2. Strukturarbetslöshet (pga förändringar i ekonomins struktur, t.ex. jobb flyttar utomlands/automatiseras, krävs ny utbildning, matchningsproblem). 3. Friktionsarbetslöshet (korttidsarbetslöshet när man byter jobb eller är ny på arbetsmarknaden).
Arbetsrätt: Lagar och regler som styr förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden. Exempel: LAS (Lagen om anställningsskydd – reglerar uppsägning), MBL (Medbestämmandelagen – reglerar fackets inflytande), Arbetsmiljölagen (AML – reglerar säkerhet och hälsa på jobbet).

4. Resonemangsfråga

Arbetsmarknaden i Sverige beskrivs som ojämlik mellan könen, trots liknande utbildningsnivå. Resonera kring möjliga orsaker till varför det finns löneskillnader och en könsuppdelad arbetsmarknad.

Tips för resonemanget:

Yrkesval/Segregation: Kvinnor och män väljer ofta olika yrken (könssegregerad arbetsmarknad). Kvinnodominerade yrken (t.ex. vård, skola, omsorg) har historiskt och strukturellt ofta haft lägre lön än mansdominerade (t.ex. teknik, bygg, industri). Fundera på varför dessa val görs (normer, tradition, intresse, studievägledning?).
Arbetstid: Fler kvinnor än män arbetar deltid, ofta kopplat till obetalt hemarbete och ansvar för barn/familj. Deltid ger lägre lön, sämre löneutveckling och lägre pension.
Karriär/Hierarki: Män är överrepresenterade på chefspositioner och högre befattningar (”glastaket”). Kan bero på normer, nätverk, olika syn på ledarskap, eller att kvinnors karriärer påverkas mer av familjebildning.
Föräldraledighet: Kvinnor tar ut betydligt större del av föräldraledigheten, vilket kan påverka anknytning till arbetsmarknaden, löneutveckling och karriärmöjligheter negativt.
Lönesättning/Värdering: Hur löner sätts. Värderas arbetsuppgifter som traditionellt utförts av kvinnor lägre än de som utförts av män, även vid likvärdig komplexitet? Finns skillnader i löneförhandling?
Diskriminering: Medveten eller omedveten diskriminering vid lönesättning eller rekrytering kan förekomma.
Strukturella faktorer: Hur arbetsmarknaden och lönesättningssystemen historiskt har utvecklats och vilka värderingar som ligger till grund.

Del 3: Politik, Demokrati och Statsskick

1. Begreppsförklaring

Förklara följande begrepp med egna ord:

Demokrati
Diktatur
Monarki
Republik
Parlamentarism
Presidentstyre
Grundlag
Proposition
Motion
Majoritetsprincipen
Ideologi
Offentlighetsprincipen
Civil olydnad

Nyckelpunkter för begrepp:

Demokrati: Folkstyre. Makten utgår från folket genom fria val. Kännetecknas av fri- och rättigheter, rättssäkerhet, majoritetsprincip (med minoritetsskydd).
Diktatur: Motsats till demokrati. Makten hos en person eller liten grupp. Inga fria val, begränsade rättigheter, ingen rättssäkerhet, opposition förtrycks.
Monarki: Statsskick med en statschef (kung, drottning) som ärver sitt ämbete. I Sverige har monarken ingen politisk makt.
Republik: Statsskick där statschefen (presidenten) väljs av folket (direkt eller indirekt) för en begränsad tid.
Parlamentarism: Regeringen måste ha stöd (tolereras) av parlamentet (riksdagen) för att kunna styra. Riksdagen kan avsätta regeringen. (Sverige)
Presidentstyre: Presidenten är både statschef och regeringschef och väljs ofta separat från parlamentet. Tydligare maktdelning mellan president, parlament och domstolar. (USA)
Grundlag: Lag som står över alla andra lagar och är svårare att ändra. Reglerar statsskicket och grundläggande rättigheter. Sverige har fyra.
Proposition: Lagförslag från regeringen till riksdagen.
Motion: Lagförslag från en eller flera riksdagsledamöter till riksdagen.
Majoritetsprincipen: Det förslag som får flest röster vinner vid en omröstning. En grundläggande demokratisk princip.
Ideologi: En samling idéer och värderingar om hur samhället är och hur det BÖR vara organiserat. Ligger till grund för politiska partier.
Offentlighetsprincipen: Rätten för allmänheten (medborgare, journalister) att ta del av allmänna handlingar (brev, dokument) hos myndigheter. En del av Tryckfrihetsförordningen.
Civil olydnad: Att medvetet bryta mot en lag man anser orättvis, utan att använda våld, för att skapa uppmärksamhet och förändring. (Exempel: Gandhi, Greenpeace)

2. Korta Svarsfrågor

Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad reglerar de i stora drag?

Nämn tre av riksdagens viktigaste uppgifter.

Förklara förhållandet mellan riksdagen och regeringen i Sverige (parlamentarism).

Vilka tre politiska nivåer (förutom EU) väljer vi representanter till i Sverige, och ge ett exempel på ansvarsområde för varje nivå?

Vad är skillnaden mellan en proposition och en motion?

Nyckelpunkter för korta svar:

Grundlagar: 1. Regeringsformen (RF): Hur Sverige styrs, grundläggande fri- och rättigheter. 2. Successionsordningen (SO): Vem som ärver tronen. 3. Tryckfrihetsförordningen (TF): Rätt att uttrycka sig i skrift, offentlighetsprincipen. 4. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL): Rätt att uttrycka sig i andra medier (radio, TV, film, webb).
Riksdagens uppgifter: 1. Stifta lagar. 2. Besluta om statsbudgeten (statens inkomster/utgifter). 3. Kontrollera regeringen och myndigheterna. 4. Utse statsminister. (Även arbeta med EU-frågor och utrikespolitik).
Parlamentarism: Riksdagen (parlamentet) utser statsminister som bildar regering. Regeringen måste ha riksdagens förtroende (eller åtminstone tolereras) för att få igenom sin politik och sitta kvar. Riksdagen kan avsätta regeringen genom misstroendeförklaring. Regeringen är beroende av riksdagen.
Politiska nivåer & Ansvar: 1. Stat (väljer Riksdag): Lagar, försvar, polis, utrikespolitik, statsbudget, universitet. 2. Region (väljer Regionfullmäktige): Hälso- och sjukvård, kollektivtrafik (länsövergripande), regional utveckling. 3. Kommun (väljer Kommunfullmäktige): Förskola, grundskola, äldreomsorg, socialtjänst, renhållning, bibliotek, gator/parker.
Proposition vs Motion: Proposition = Lagförslag från regeringen. Motion = Lagförslag från en eller flera riksdagsledamöter.

3. Sant eller Falskt?

Markera om påståendena stämmer eller inte stämmer.

	Påstående	Stämmer	Stämmer inte
a)	För att ändra en grundlag krävs endast ett enkelt majoritetsbeslut i riksdagen.
b)	Sveriges statschef (kungen) har stor politisk makt.
c)	Talmannen är ledare för regeringen.
d)	Alla beslut i riksdagen måste vara enhälliga.
e)	Kommunerna i Sverige har ett visst självstyre och rätt att ta ut skatt.

4. Resonemangsfråga

De politiska ideologierna (liberalism, konservatism, socialism) har format dagens politiska partier. Välj TVÅ av ideologierna och resonera kring deras grundläggande syn på statens roll och individens frihet.

Tips för resonemanget:

Liberalism:
- Individens frihet central: Betona individens rättigheter (yttrandefrihet, äganderätt), valfrihet och ansvar.
- Statens roll: Begränsad. Ska skydda individens rättigheter och garantera spelregler (lagar, försvar), men inte styra för mycket över individens liv eller ekonomin. Marknadsekonomi förespråkas. Låga skatter.
- Exempel: Rätt till egna val i livet, fri konkurrens, begränsade statliga ingrepp.
Konservatism:
- Bevara samhället: Betona tradition, stabilitet och långsam förändring. Skeptisk till snabba revolutioner.
- Statens roll: Bevara ordning och traditionella institutioner (familj, kyrka, nation). Staten ska vara stark men inte nödvändigtvis stor. Viktigt med lag och ordning.
- Individens frihet: Viktig, men underordnad samhällets bästa och traditionella värderingar. Betonar ansvar och plikter. Privat ägande viktigt.
- Exempel: Försiktighet med förändringar, värna nationell kultur, starkt försvar, familjens betydelse.
Socialism:
- Jämlikhet och gemenskap: Betona kollektivet och strävan efter ekonomisk och social jämlikhet. Minska klyftor.
- Statens roll: Stor och aktiv. Staten ska omfördela resurser (höga skatter), äga viktiga samhällsfunktioner (välfärd, infrastruktur) och garantera trygghet för alla.
- Individens frihet: Viktig, men ses i relation till gemenskapens bästa. Frihet från fattigdom och utnyttjande betonas. Kollektivt ägande kan förespråkas (mer i kommunism).
- Exempel: Stark offentlig sektor (skola, vård), progressiv beskattning, fackföreningsrörelsen, trygghetssystem.
Jämför: Hur skiljer sig synen på t.ex. skatter, privat ägande, statens ansvar för välfärd, individens valfrihet mellan de två ideologier du valt?

Analysövning (Samhällsvetenskaplig analysmodell)

Välj ett aktuellt samhällsproblem som nämns i texterna (t.ex. gängkriminalitet, segregation, näthat, arbetslöshet bland unga, hälsoklyftor eller klimatkrisen). Analysera problemet utifrån analysmodellen:

Problem/Ämne: Beskriv kort problemet.
Orsaker/Förklaringar: Vilka politiska, ekonomiska, sociala, individuella och/eller historiska orsaker kan ligga bakom?
Konsekvenser/Verkan: Vilka blir följderna för individen, gruppen och samhället, på kort och lång sikt?
Åtgärder/Reaktioner: Vilka åtgärder skulle kunna vidtas? Bör man fokusera på orsakerna eller effekterna?

Tips för analysen:

Problem/Ämne: Var specifik. Istället för bara ”kriminalitet”, välj t.ex. ”ökad gängkriminalitet bland unga i storstäder”.
Orsaker/Förklaringar: Tänk brett!
- Politiska: Lagstiftning, polisens resurser, förebyggande politik?
- Ekonomiska: Fattigdom, arbetslöshet, socioekonomiska klyftor, lönsamhet i brottslighet?
- Sociala: Segregation, utanförskap, normer i vissa grupper, familjeförhållanden, skolmisslyckanden, sociala mediers påverkan?
- Individuella: Personliga val, psykisk ohälsa, missbruk, grupptryck?
- Historiska: Tidigare politik, samhällsförändringar?
Konsekvenser/Verkan:
- För individen: Offer, förövare, anhöriga (otrygghet, skador, fängelse, sorg).
- För gruppen: Stigmatisering av områden/grupper, minskad tillit.
- För samhället: Kostnader (polis, rättsväsende, vård, fängelse), ökad otrygghet, minskad sammanhållning, påverkan på demokratin?
- Kort vs Lång sikt: Akut otrygghet vs. långsiktiga kostnader/sociala problem.
Åtgärder/Reaktioner:
- Fokus: Straff (effekter) vs. Förebyggande (orsaker)?
- Exempel: Hårdare straff, fler poliser, sociala insatser (skola, fritid), jobbskapande åtgärder, föräldrastöd, avhopparverksamhet. Vem ansvarar (stat, kommun, civilsamhälle)?
Använd begrepp från kursen i din analys (t.ex. segregation, normer, socioekonomisk bakgrund, rättsstat, välfärd).