NP: Samhällskunskap Delprov A 2018
Testa dina kunskaper! Svara på flervalsfrågorna, fyll i luckorna och para ihop begreppen. Klicka sedan på ”Kontrollera svar” för den aktuella delen. De frågor som kräver längre resonemang (A2, A4, A7, A9, A10, A12) rättas inte automatiskt men har exempel/rättningsmallar som du kan visa.
A1: Sveriges styre
Fyll i de ord som saknas i texten nedan med hjälp av orden i rutan.
Sveriges har 349 .
En av dem har ett förslag på en lagändring. Därför lämnar han/hon in en . Om förslaget istället hade kommit från en minister i Sveriges hade förslaget kallats för en .
Innan ett beslut kan fattas i riksdagen måste frågan beredas i ett .
Där funderar man på konsekvenser av lagförslaget och tar in synpunkter från olika håll i samhället. När beslutet ska fattas samlas de olika partigrupperna i riksdagens kammare.
I riksdagens kammare leder en diskussion som kallas . Sedan röstar man.
En omröstning kallas med ett annat ord för .
Om de flesta av de röstande, det vill säga en är för förslaget går det igenom. De som inte röstade för förslaget är då i .
A2: Ett demokratiskt samhälle
Nedan ser du fyra demokratiska principer. Välj ut två av dessa och resonera om varför dessa är viktiga för att ett samhälle ska kunna kalla sig demokratiskt.
- Rättssäkerhet
- Fri media (tidningar, radio, TV, internet)
- Fria, allmänna och regelbundna val
- Majoriteten bestämmer
Tänk på att du inte enbart ska beskriva principen utan måste resonera om varför den är viktig i ett demokratiskt samhälle! Försök att förtydliga ditt svar med hjälp av exempel, fakta eller konsekvenser.
- Rättssäkerhet: Viktigt för att skydda individen mot godtyckligt maktmissbruk från staten. Garanterar att alla är lika inför lagen och att ingen döms utan prövning. Utan detta riskeras förtryck och rädsla, vilket underminerar medborgarnas frihet att delta i demokratin.
- Fri media: Viktigt för att granska makthavare, informera medborgare och skapa ett forum för debatt (se även resonemang B3). Utan fria medier kan makthavare styra informationen och medborgarna kan inte fatta välgrundade beslut.
- Fria, allmänna, regelbundna val: Grunden för folkstyret. Ger medborgarna möjlighet att utse sina representanter och utkräva ansvar. Regelbundenheten garanterar att makthavare inte sitter för evigt. Allmänna innebär att alla (med rösträtt) får delta. Fria innebär att man kan rösta hemligt utan tvång.
- Majoriteten bestämmer: Det praktiska sättet att fatta beslut när alla inte är överens. Ger en tydlig riktning. Svårigheten är att skydda minoritetens rättigheter så att det inte blir ”majoritetens tyranni”. Demokratin måste balansera majoritetsbeslut med skydd för grundläggande rättigheter.
A3: Begreppsförståelse (Juridik)
Kryssa för den förklaring som passar bäst ihop med de olika begreppen. Endast ett kryss per delfråga.
a) Straffmyndig
b) Hovrätt
c) Fotboja
d) Civilrätt
e) Grundlagar
f) Sveriges lagstiftande församling är…
g) Prejudikat
h) Förundersökning
i) Överklagande
j) Mened
k) Övergrepp i rättssak
l) Resning
A4: Demokratiska beslut
Här kommer ett påstående om demokrati: ”I en demokrati går det åt mycket tid till att diskutera och debattera till exempel ett lagförslag. Detta gör att det kan ta lång tid mellan förslag och beslut.”
Resonera om vilka fördelar (1-2 st.) det kan finnas med att det kan ta lång tid att fatta demokratiska beslut.
- Genomtänkta beslut: Tid för diskussion och debatt gör att olika perspektiv hinner komma fram och att förslag kan analyseras noggrant. Risken för ogenomtänkta snabba beslut minskar.
- Bättre förankring/Legitimitet: När många får vara med och diskutera (politiker, experter, intresseorganisationer, medborgare via remissrundor/debatt) ökar chansen att beslutet accepteras av fler, även de som inte håller med.
- Möjlighet att påverka: En längre process ger fler möjlighet att påverka beslutet innan det är fattat.
- Kompromisser: Tid för förhandlingar kan leda till kompromisser som fler kan leva med.
- Minskad risk för fel: Fler ögon som granskar förslaget minskar risken för rena felaktigheter eller oönskade bieffekter.
A5: Folkomröstningar i Sverige
Ta ställning till om följande påståenden stämmer eller inte stämmer och markera med kryss.
| Påstående | Stämmer | Stämmer inte | |
|---|---|---|---|
| a) | Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska genomföras. | ||
| b) | Folket får rösta i en bestämd fråga. | ||
| c) | Folkomröstning sker alltid vart fjärde år, i september. | ||
| d) | Folkomröstningar avskaffar politikernas makt. | ||
| e) | Folkomröstning kan innebära att man enkelt kan rösta bort yttrandefriheten. | ||
| f) | Alla som röstar i en folkomröstning måste ha läst på frågan för att lägga sin röst. | ||
| g) | Folkomröstningar har alltid bara två alternativ att välja på, ja eller nej. | ||
| h) | Att genomföra en folkomröstning kostar mycket pengar. | ||
| i) | Alla som befinner sig i landet får rösta i en folkomröstning. | ||
| j) | Folkomröstning kan genomföras om partierna har svårt att komma överens i en fråga. | ||
| k) | Resultatet i en folkomröstning är enligt grundlagen rådgivande, inte beslutande. |
A6: Para ihop begrepp (Politik)
Välj bokstaven (B-L) från förklaringen som passar bäst till begreppet. Varje bokstav ska bara användas en gång. Vissa begrepp blir över.
Förklaringar:- B: En samling idéer om hur man vill att samhället ska vara.
- C: I Sverige har kungen denna titel.
- D: De flesta av de röstande.
- E: Avdelning inom regeringen.
- F: Styrelsesätt där makten utgår från folket.
- G: Den som leder arbetet i Sveriges regering.
- H: Statsskick där man har kung, drottning eller kejsare.
- I: Sveriges folkvalda parlament.
- J: Medlem av regeringen, men inte den som leder arbetet.
- K: Statsskick där presidenten utses av folket genom val.
- L: Del av riksdagen som förbereder för beslut.
- demokrati
- departement
- diktatur (Exempel)
- ideologi
- kommun
- landsting
- majoritet
- minister
- minoritet
- monarki
- opposition
- regering
- republik
- riksdag
- statschef
- statsminister
- talman
- utskott
A7: Sveriges befolkning ökar
Sveriges befolkning växer snabbare och snabbare. Med nuvarande ökningstakt kan vi vara 12 miljoner invånare år 2040.
Resonera om fördelar (1-2 st.) och nackdelar (1-2 st.) med att Sveriges befolkning växer.
Försök att förtydliga ditt svar med hjälp av exempel, fakta eller konsekvenser.
- Ekonomisk tillväxt: Fler människor innebär potentiellt större arbetskraft, ökad produktion och konsumtion, vilket kan driva ekonomisk tillväxt (högre BNP).
- Dynamik och innovation: Nyinflyttade kan bidra med nya idéer, kunskaper och entreprenörskap. En större befolkning kan ge underlag för fler specialiserade tjänster och ett rikare kulturutbud.
- Finansiering av välfärden: Fler i arbetsför ålder kan bidra till att finansiera välfärden (pensioner, vård, skola) för en åldrande befolkning.
- Större hemmamarknad: Fler konsumenter kan göra det mer attraktivt för företag att etablera sig och investera i Sverige.
- Belastning på infrastruktur: Ökat tryck på bostäder, vägar, kollektivtrafik, vatten- och avloppssystem. Kräver stora investeringar.
- Belastning på välfärdssystem: Ökat behov av skola, vård, omsorg, socialtjänst, vilket kräver mer resurser och personal.
- Miljöpåverkan: Ökad konsumtion, fler transporter och mer resursanvändning kan leda till ökad miljöpåverkan (utsläpp, avfall).
- Integrationsutmaningar: Om befolkningstillväxten främst beror på invandring kan det uppstå utmaningar med integration på arbetsmarknaden, i bostadsområden och socialt. Risk för segregation och sociala spänningar.
- Konkurrens om resurser: Kan leda till ökad konkurrens om jobb, bostäder och andra begränsade resurser, särskilt på kort sikt.
A8: BNP och HDI
Bruttonationalprodukt (BNP) och Human Development Index (HDI) är två olika sätt att mäta välstånd. Markera med kryss om påståendena stämmer eller inte stämmer.
| Påstående | Stämmer | Stämmer inte | |
|---|---|---|---|
| a) | BNP mäter värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. | ||
| b) | Haiti, Somalia och Uganda är tre länder som har hög BNP. | ||
| d) | Ekonomisk tillväxt handlar om att BNP ökar i ett land. | ||
| e) | Hög BNP per capita innebär alltid att landet har en miljövänlig produktion. | ||
| f) | BNP visar hur ett lands budget ser ut. | ||
| g) | När ett land går från att vara ett jordbruksland till att vara ett industriland ökar oftast landets BNP. | ||
| h) | En befolkningsökning som sker snabbt och leder till att många får jobb gör att ett lands BNP ökar. | ||
| i) | I ett land med hög BNP har alla invånare en hög inkomst. | ||
| j) | Human development index, HDI, mäter livslängd, utbildningsnivå och inkomst i ett land. | ||
| k) | Sverige, USA och Australien är länder som har högt HDI. | ||
| l) | HDI mäter hur rikt ett land är men säger ingenting om hur befolkningen mår och lever. | ||
| m) | Länder med hög BNP har aldrig högt HDI. |
A9: Bistånd
Sverige satsade 2015 cirka 60 miljarder kronor på att hjälpa andra länder, detta kallas bistånd. Biståndet har länge varit cirka en procent av BNP.
Resonera om orsaker (1-3 st.) till att länder, som Sverige, ger bistånd för att hjälpa andra länder.
Försök att förtydliga ditt svar med hjälp av exempel, fakta eller konsekvenser.
- Humanitära/Solidariska skäl: En moralisk vilja att hjälpa människor i nöd (vid katastrofer, svält, fattigdom), solidaritet med andra länder och folk.
- Ekonomiska skäl: Ökad stabilitet och utveckling i andra länder kan skapa nya handelspartners och marknader för svenska företag. Bistånd kan också vara ”bundet” till köp av varor/tjänster från givarlandet.
- Politiska/Säkerhetspolitiska skäl: Minska risken för konflikter, terrorism och flyktingströmmar genom att främja demokrati, stabilitet och utveckling i andra länder. Stärka relationer med andra länder och öka sitt eget inflytande (soft power).
- Historiska skäl: Tidigare kolonialmakter kan känna ett ansvar.
- Internationella åtaganden: Uppfylla mål satta av FN och andra internationella organisationer (t.ex. 1%-målet).
- Egenintresse (Miljö): Stöd till miljöprojekt i andra länder kan bidra till att lösa globala miljöproblem som även påverkar Sverige (klimatförändringar).
A10: Rätt till advokat
Man har alltid rätt till en försvarsadvokat oavsett hur hemska och grova brott man misstänks för.
Beskriv olika orsaker (1-2 st.) till att personer som är misstänkta för ett grövre brott alltid får hjälp av en försvarsadvokat.
- Rättvis rättegång: För att säkerställa att processen är rättvis och att den misstänktes sida av saken kommer fram. Balanserar åklagarens resurser.
- Likhet inför lagen: Alla ska ha samma möjlighet till försvar, oavsett egna resurser eller juridiska kunskaper.
- Kontroll av makten: Försvarsadvokaten granskar polisens och åklagarens arbete och ser till att lagar följs.
- Skydd av rättigheter: Säkerställer att den misstänktes grundläggande rättigheter respekteras under processen.
- Komplex juridik: Straffrätt är komplicerat; en expert behövs för att navigera systemet.
- Oskuldspresumtionen: Rätten till försvar är fundamental då man anses oskyldig tills motsatsen bevisats.
A11: Begreppsförståelse (Media)
Kryssa för den förklaring som passar bäst ihop med de olika begreppen.
a) Insändare
b) Löpsedel
c) Källskydd
d) Presstöd
e) Ledarsida
f) Ansvarig utgivare
g) Pressetiska regler
h) Opinionsbildning
i) Tryckfrihet
j) Public service
k) Offentlighetsprincipen
l) Propaganda
A12: Sociala medier
I Sverige använder många människor flera sociala medier t.ex. Instagram, Facebook och Snapchat. 40% av alla internetanvändare använder sig av Instagram, 70% använder sig av Facebook. Snapchat är vanligast bland unga. Fyra av fem 13-15-åringar använder Snapchat.
Resonera om vilka fördelar (1-2 st.) och vilka nackdelar (1-2 st.) det finns, för individ och samhälle, med att använda sociala medier.
- För individen: Hålla kontakt med vänner/familj, nätverka (privat/professionellt), delta i grupper med gemensamma intressen, få information/nyheter snabbt, underhållning, uttrycka sig själv, få bekräftelse.
- För samhället: Snabb informationsspridning (kan vara bra vid kriser), möjlighet till politisk mobilisering/aktivism, underlättar debatt (även om tonen kan vara hård), skapar nya gemenskaper, marknadsföringsmöjligheter för företag.
- För individen: Risk för näthat/mobbning, jämförelse/stress/psykisk ohälsa (perfekta fasader), beroendeframkallande, integritetsrisker (datainsamling), spridning av privata bilder/information, risk för bedrägerier/grooming, FOMO (fear of missing out).
- För samhället: Spridning av desinformation/rykten/propaganda, polarisering/”filterbubblor”, svårare med källkritik, integritetsintrång från företag/stater, kan användas för att organisera brottslighet/terrorism, digitala klyftor.